Hey, jag är en hoppryttare – det säger väl det mesta? Hade jag hellre sysselsatt mig med fälttävlan, dressyr, western, voltige eller någonting hade jag ju självklart gjort det!

Men varför just hoppryttare? Varför en tävlingsryttare? Lätt, jag är en tävlingsmänniska, men jag har svårt för bedömningssporter. I både fälttävlan och dressyr kan hela resultatet balansera på domarens fördomar, tycken och känslor. Hoppning är basic, lätt att förstå och det går oftast inte att klaga på orättvisa bedömningar. Det gäller vanligtvis att komma runt banan på så kort tid som möjligt, men med så få fel det går. Minst fel och snabbast tid vinner. Basic, fair.

Jag har hållit på med fälttävlan, med bra resultat, och jag älskar den adrealinkicken. Hade min förra ponny Kungen inte varit så på/av när det gällde vattenhindret hade jag nog fortsatt med det. Dock gick vi över till hoppning, och där är jag fast. So now you know! :)

 

Ovisad bild, jag och Kungen i Kumla, LA. - Gick skit, Kungen ville inte hoppa på det underlaget! haha ;) Till på köpet hade jag lånat Filip Ågrens säkerhetsväst tror jag? Typ 4 år yngre än mig? Sjukt kul iaf. Vill tillbaka och tävla där med Tsunami...